Eller kärlek och kärlek, hur vet man om man är kär i någon eller inte?Är det när man tänker på personen jämt och ständigt och kroppen bara bubblar och spritter av längtan att få vara nära den andra. Att man drömmer om personen varje gång man sover.... hmmm...jo nått sånt va... 

Tyvärr är jag ju totalt trasig när det gäller känslor och karlar. Om man har blivit retad i 9 år av bara killar för att sen gå till en promiskuös tonårstid då man helt plötslig upptäckte att man gick hem rätt bra ändå trots allt , bara för at man blev lite snygg. Till att sen låta det gå överstyr för att bli totalt känslokall och avverka killar/karlar som andra byter strumpor.

 Att det till slut blir en sport och ju svårare nöt att knäcka desto intressantare blir det.För att ytterligare ta steget att bli kär och bli tillsammans med ett gullefjutt som man inte riktigt uppskattade pga man aldrig varit tillsammans med och inte fattade hur ett förhållande funkade. Och för att spola fram ännu mer, få höra att man inte dög IGEN!!!! 

Nähä...då är det väl så då.... så träffar man en ny karl som blir "kär"  i en efter en vecka... för att sen 4 mån senare försvinna utan en förklaring... TACK!Jepps... jo då går man och blir lite promiskuös igen då...och drömmer samma dröm 3-4 ggr i veckan. (Träffar en kille och allt är PERFEKT, sen försvinner han ELLER står framför ögona på mig och hånglar med någon annan.) Jeje......Then Mr X is dyking upp...på sitt lilla vis och sina små regler... visst det var härligt... men jobbigt ändå... och vad händer sen... joooo...efter ett år ...sligner slinger.... Å andra sidan så har jag aldrig haft dåligt med beundrare och vet alldeles för bra hur jag ska få karlarna på fall... men är lite för kräsen och leker nog mest och är dryg... just för att slippa bli sårad.... 

Efter E1 kände jag mig totalt värdelös, Efter E2 lärde jag mig att ifrågasätta och Efter MR X lärde jag mig att våga berätta om mina känslor.Så det går framåt!Är så glad att jag har träffat Mr Y, som förövrigt skulle kunnas tituleras E3....haha..Har ju dock SÅÅÅÅ svårt att lita på det manliga könet.... dock verkar MR Y vara någon att lita på. Tyvärr så är han alldeles för snygg och för snäll för att jag ska känna mig riktigt bekväm....orkar inte känna att jag måste "hålla hårt" i det jag har och känna mig hotad från andra tjejer. Tjejer kan ju vara så jävliga. Ställde upp för en tjej vi träffade i helgen , ville bara vara snäll och hjälpa henne, tyckte synd om henne. Men  så hugger hon mig i ryggen totalt... hon har nämligen sms:at Mr Y vid två tillfällen och i går så ringde hon honom.

 Hon verkar dock inte fatta något . Jag uppskattar dock väldigt mycket att han berättar för mig att hon hör av sig och vad hon säger. Det är inget farligt som hon säger. men jag orkar inte skriva ändå.

Och han har ju klart och tydligt klargjort för henen vad som gäller redan från början och sen alla ggr efter att hon har hört av sig också. Men ändå… bort med tassarna.

Förstår bara inte vad det är som är så jäkla speciellt med honom...kände mig totalt patetisk när jag hade träffat honom de 3 första gångerna... för när vi hade sagt hej då kom världens känslostorm och tårarna bara rann....hur normalt är det?!!!? Pinsamt också...iom att man sitter på en buss full med folk...haha..Ähh...får väl försöka inse att det faktiskt går att tycka om mig och att jag nog är värd det i slutändan.

Jag har alltid resonerat som så att det är ju iallafall tur att man tycker om sig själv så att någon gör det! :) Men märkte i tisdags faktiskt att det här med att då jag känner mig som mest bekräftad är om någon har sex med mig... vilket är helt fel...så jag fick lite lätt panik sista halvtimman innan han skulle i väg och jobba eftersom vi bara hade pussats och kramats under dagen  Fast iofs lör, sön och mån blev ju fartfylld om vi säger så... okej att jag har et stort sexbehov..... men de där tankarna lägger jag gärna bort... 

Shit det här är terapi på högsta nivå för mig just nu.... har ingen jag kan berätta det för eller orkar prata om det med.. så därför är det skönt att skriva av sig... även om jag gör det totalt offentligt och vem som helst kan läsa det.... men jag hoppas dock att jag är relativt anonym...för det vore ju trist om folk visste vem jag var. Är ju sån som bloggar mest när livet går emot mig...bara för att det är så skönt att få skriva av sig. At det sen är intressant att gå tillbaka och läsa det man har skrivit är också inte helt fel... funderar på att ta och skriva ut allt det man har skrivit under åren på diverse ställen...det ena mer kontroversiellt än det andra...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fick ju det här fina i morse....hihi... ;)

För jag har blivit överöst med pengar denna månad....   Fick  2500:- av farfar för någon vecka sedan , en tusing av morfar och en tusing av pappa. Sen så ringde mamma i går och sa att hon skulle sätta in en tusing och pappa ringde i dag och sa att  h...

kan man vara med och tävla om på:  http://unikasmycken.blogg.se. Superfint tycker jag!!   (Bild lånad från Unika smycken)         ...

Efter jag har skrivit det här så kommer jag att gå och ta mig en dubbelmacka med bearnaisesås och paprika på + salt och peppar såklart....är ju så hungrig nuförtiden....haha...illa illa......   Annars är allt bra. Det jag oroade mig för löste sig.......

Hos Engla's Showroom kan man vara med och tävla om ett presentkort från Ljuva Ting på 500:-. Finns hur mycket fint som helst där. Värt att ta sig en lite kik.   Tyvärr så är det ALLRA första gången jag gör ett Collage.....kanske syns...hrrrmmm......